..

Han ser så valpig ut, norrlänningen. Jag träffar honom på krogen en försommarkväll. Han har länge stått och betraktat mig innan han kommer fram och säger hej. Han är här på besök säger han, hälsar på en kompis. Norrlänningen passar inte in där vi står, han är så annorlunda bland champagne, märkeskläder och vackra människor. Men han bryr sig inte. Jag gillar det med honom och stannar kvar för att prata mer. Han vill träffa mig igen säger han.
- Men vi bor ju inte i samma stad.
Han vill visa mig sitt Norrland och berättar om alla fina platser jag borde se. Jag skrattar bara men lyssnar när han berättar med sån inlevelse. Jag ser det i hans ögon.

Kvällen tar slut, han vill ha en fortsättning och väntar på att få mitt nummer.
- Vill du se mig igen får du leta på mig. säger jag innan vi skiljs åt. Fånig kommentar, jag vet. Men ibland behövs dem.